Vänner. Vänner. Vänner

Idag var jag ledsen. Riktigt ledsen. Som jag inte hade varit. Ringde Micke. Vi äter middag, tre stycken. Behövs inga fler. Vänner. Ni finns alltid med, ni har alltid funnits med. Och ni har alltid rätt. 

Jag måste ha gjort ngt fel. Vet inte vad det är. Har faktiskt ingen aning, men jag ber om ursäkt. 

Jag är en lycklig lottad fan. Kanske bara det. Berätta mera senare. Denna gången gör jag det. 

Vänner. Vänner. Vänner. En vän.
När alla är borta så finns du med.
Och utan någon skenbar ärlighet. 
Jag tittar upp, du med, jag vill ju le.

Ler du. Ler du. Ler du. Vill se dig le
Jag kanske inte får vara med, vem vet
Men enda önskan vill jag nog ge
Lycklig, glad, sväva i din härlighet

Jag tackar för en underbar kväll. Jag tackar med hela min själ. Jag lovar. Jag svär. Jag säger det högt. till vissa tankar har jag inte rätt. Så jag ler. Jag tackar. Jag ser mig för. Trodde jag hade en vän. Min bästa vän. Skenbart. Spegelbilden var det nog igen. Vill ej tro det. Vägrar tro det. 

Här är min hand.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0